Höstlöpning på lunchen

Egentligen är det här lite ruggiga höstvädret perfekt för löpning. Jag gav mig ut i bara shorts på lunchen. Det var lite kyligt de första hundra metrarna, men sedan var man varm i kläderna så att säga. Bra med syre till hjärnan också, så att man är pigg hela eftermiddagen sedan.

Löpbandet återinvigt för säsongen

Idag körde jag ett svettigt pass inomhus, på löpbandet. Det såg helt enkelt för blåsigt och ruggigt ut utomhus. Flåset kändes ganska OK, trots allt. Det blev korta men intensiva 20 minuter.

Vilse med norrman i München

Efter Stockholm halvmarathon har jag varit otroligt lat. Lite tennisspelande har det blivit, men löpträningen har legat nere i flera veckor. Nu är det dags att komma in i selen igen, och jag fick lite hjälp på vägen...

Under veckan har jag varit på konferens i München, och stötte där på min norske kollega Tore. Detta är en man som verkligen lever upp till sinnebilden av den hurtige norrmannen. Han är i princip född på ett par längdskidor, och när det inte är snö på marken så springer han givetvis. Efter avslutat konferenspass drog han med mig på en rejäl sightseeing av centrala München med löparskorna på. Redan efter en kvart hade vi springit vilse, men ung dam pekade oss i rätt riktning igen. Total blev det en hel timme i ganska högt tempo på Münchens gator. Idag har jag träningsvärk, men det var det värt. Dessutom arbetade vi upp en bra törst inför kvällens ölkonsumtion på Oktoberfest.

Stockholm halvmarathon avklarad

Nu var det ett tag sedan jag sprang ett ordentligt distanslopp, men jag tror ändå faktiskt att dagens lopp blir min 16:e halvmara i löparkarriären. Det kändes riktigt kul att ställa sig i startfållan igen, och köra massuppvärmning till dunkande diskomusik. Då jag är lite osäker på formen intalade jag mig själv att ta det lugnt, med målet att komma runt utan för mycket smärta & kramp.

Första milen flöt på ganska bra, med jämn fart, och en mellantid på 57:20. I höjd med riksdagshuset vid ca. 12 km började det dock kännas trögare, och jag fick sänka tempot lite. Sedan kämpade jag mig runt större delen av Södermalm, men i stigningen från Hornsstrand upp till Mariatorget högg det till i bägge vaderna. Klara krampkänningar alltså! Med bara tre kilometer kvar kämpade jag på, och i nedförsbacken ner mot Skeppsbron kändes benen bättre igen, och jag kunde kosta på mig en liten målspurt.

Tiden blev till slut 2:09:46. Det är nog min sämsta halvmara-tid genom tiderna, men jag är ändå ganska nöjd med hur jag genomförde loppet, och jag mådde bra efter målgång också. Detta gav faktiskt mersmak. Med lite fler långpass i träningen så kan jag nog komma under 2 timmar igen. Nästa år.....

Visby en vindstilla septembermorgon

Jobbet tog mig till Visby i veckan. Jag lyckades mirakulöst släpa mig upp ur hotellsängen för en morgonrunda innan frukost. Ringmuren på höger sida och ett spegelblankt Östersjön till vänster. Jag springer norrut utefter havet, förbi sjukhuset, och kommer så småningom fram till en lång badbrygga. Det blir ett svalkande dopp, och sedan full fart tillbaka till den väntande hotellfrukosten. Det är bra att packa löparskorna......

Höghöjdsträning i Sarek

Det blev ingen löpning i förra veckan, men väl ca 9,5 mil Sarek-vandring med 22 kg tung ryggsäck. Det borde ge en del motionspoäng trots allt. Men idag var det dags att snöra på sig löparskorna igen. Det blev en snabb lunchrunda i Hovsjö-skogen. Benen var lite sega, men jag tyckte att lungorna hängde med bra. Höghöjdsträningen i Sareks förtjänst kanske??

Snabb Hovsjö-runda

Idag blev det ett snabbt lunchpass utomhus, dvs den vanliga rundan i Hovsjö-skogen bakom kontoret. Formen håller i sig. Jag är nu ca. 1,5 minuter snabbare än före sommaren. Härligt!

Löpband igen - suck

Det ösregnade i förmiddags, så mitt planerade lunchpass i Hovsjö-skogen omvandlades till intervaller på löpbandet i källaren. Inte alls lika trevligt som skogslöpning, men jag fick upp pulsen ordentligt, och svetten fullkomligt sprutade ur porerna i den kvava gym-luften.

Mossle-rundan

I morse blev det en runda på Klippudden, utanför Värnamö. Jag sprang den s.k. Mossle-rundan på ca. 7 km, där hälften går på landsväg, och resten på små grusvägar. Knappt halvvägs så kommer man till en järnvägsviadukt vars stigning är lite krävande. Annars så kändes det bra, och det fanns ork hela vägen in i mål.

Längre idag

Det blev en något längre eftermiddagsrunda i Åhus idag, ca. 6,5 km, med bibehållen fart under 5:30 min / km. Helt OK faktiskt. Sedan blev det ett kylslaget dopp i Hanöbukten.

Stadig fartförbättring

Idag har löparskorna fått vila, men jag klämde in en kort runda i Äspets kronoskog igår. Nu är tempot riktigt bra. Jag klockade en kilometertid på 5:17 över knappa fyra kilometer. Nu gäller det att lägga på mer distans också.

Svensk löpning igen

Nu är vi tillbaka i Sverige efter två ganska hemska dagar på Europas motorvägar. Det var helt enkelt makalöst mycket semestertrafik, och många mil att tillryggalägga. Därför är det extra skönt att få ge sig ut på en löprunda i Åhus. Det blev drygt fem kilometer i Äspet och Kronoskogen, med den avslutande spurten utefter stranden, och sedan obligatoriskt dopp i den svala Hanöbukten. Jag har varit ganska flitig med motionerandet under semestern, och det börjar faktiskt märkas på flåset också, så nu gäller det att hålla i denna goda vana även när vardagen sätter in.

Bra tempo

Idag blev det en ny morgonrunda runt Vic-la-Gardioles vinplanteringar. Till skillnad från i måndags så var det helt vindstilla, och därmed också redan mycket varmt. Jag lyckades dock hålla ett bra tempo i dryga fem km, och kom in på en tid under 5:30 per km, och det var ganska länge sedan sist. Det är härligt när det går åt rätt håll.

La Gardiole igen!

Idag blev det återigen två underbara timmar på mountainbike i La Gardiole. Brant, jobbigt men helt fantastiskt, och utsikten var inte så dum den heller.

Motvind!

Det blev en morgonrunda i Vic idag. Jag utökade sträckan något, men på hemvägen var det svagt motlut och kraftig motvind, så jag fick ordentlig valuta för minuterna i löparskorna.

Mera mountainbike

I morse blev det ytterligare en härlig mountainbike-tur med Didier. Idag körde vi utefter Medelhavet, först genom ett skogsparti kallat Bois des Arequieres, och sedan vidare mellan gamla saltdammar. Det var en del smala och steniga stigar, men ganska platt och inte så ansträngande. Vi var ute i ca. 1,5 timmar så det blev en del motion ändå, och definitivt en härlig naturupplevelse.

Flåset på väg!

Det blev en förmiddagsrunda idag också. Jag har varit ganska duktig och kört varannan dag nu ett tag. Nu borde jag öka längden på varje pass också, men här är så rackarns varmt, så jag vill inte springa för långt utan att ha vätska med mig. Idag gick det lite trögare än i tisdags, men ändå helt OK tempo.

Varm morgonrunda

Idag kom jag iväg lite tidigare, och var ute i löparskorna strax efter kl. åtta på morgonen. Knallblå himmel och inte ett moln så långt ögat kan se. Dessutom ligger Medelhavet spegelblankt. Det gör att temperaturen nog börjar närma sig 30 grader, redan så här dags. Löpsteget känns dock ganska piggt, och jag springer nästan fem km med hyfsat tempo. Det kanske finns en chans att komma lite i form nu under semestern?

Mountainbike på La Gardiole

Idag blev det ingen löpning, men väl ett riktigt svettigt mountainbike-pass. En granne till familjen här i Vic-la-Gardiole, Didier, tog med mig på en tvåtimmarsrunda på det närbelägna berget La Gardiole. Detta naturreservat alldeles vid Medelhavet är ett eldorado för mountainbike-entusiaster, med mängder av små stigar och leder, många med rejäl lutning. Min erfarenhet av riktig mountainbiking i terrängen är ganska begränsad, så jag fick mig en riktig lektion. Vissa av stigarna vi tog oss fram på var tekniskt krävande, och benen fick minsann sitt också. Belöningen, i form av en helt gudomlig utsikt över Medelhavet, när man kom upp på toppen av berget, var dock värd varenda svettdroppe. Detta är något som jag vill göra igen, kanske redan imorgon?

Medelhavshetta

Idag blev det en ny löprunda i Vic-la-Gardiole. Tyvärr kom jag inte iväg förrän runt 10-tiden på förmiddagen, och hettan var redan mördande. Jag lyckades dock ta mig runt 4 km i ganska gott tempo, med svetten sprutande ur samtliga porer. Efteråt kände man sig som en urkramad disktrasa, med mycket vätska att ta igen.

Vacker utsikt

Omgivningarna var så vackra igår när jag sprang, att jag var tvungen att ta med kameran på min cykelrunda idag. Vinodling i förgrunden, och ett blått Medelhav där bakom. Inte så dumt va?

Löpning vid Medelhavet

Nu har jag inte skrivit här på ett tag, men löpningen har faktiskt pågått, trots tystnaden på bloggen. Jag har snittat två rundor i veckan, vilket möjligtvis är OK för att vidmakthålla någon form av kondition, men det är svårt att nå några förbättringar om man inte ökar på dosen.

Nu är vi på semester i den lilla byn Vic-la-Gardiole, alldeles vid Medelhavet, strax söder om Montpellier. Här finns fina cykelvägar och små stigar bland vinrankorna att springa på, så nu är ett gyllene tillfälle att öka på dosen rejält. Jag tänkte löpträna varannan dag, och sedan cykla de andra dagarna. Idag var det löppremiär med en kort runda på 4 km för att acklimatisera sig. Det är rejält varmt, så det gäller att springa på morgonen, eller sent på kvällen. Det gick lite trögt, och svetten fullkomligt sprutar, men härligt ändå.

Löprunda med dopp

Idag, på årets längsta dag, tog jag en sen kvällsrunda, som avslutades med ett uppfriskande dopp i Östersjön. Det var en helt ljuvlig sommarkväll, med spegelblankt hav och en vacker solnedgång. Då är man glad att man snörde på sig löparskorna och fick en rejäl naturupplevelse på köpet, istället för att sitta hemma i soffan och glo på fotbolls-VM.

Kallt regn

Idag är jag lite stolt. Jag drog ut på en fem-kilometersrunda trots ett strilande kallt regn, och det kändes riktigt bra. Den här veckan har jag också hunnit med en lunchrunda i Hovsjö-skogen bakom kontoret. Målet är nu att komma upp i minst tre löppass per vecka, och sedan successivt öka distansen per pass. Halvmaraton i september hägrar, och jag vill gärna under skamgränsen två timmar den här gången också, men då krävs lite längre rundor.

Vilat mig i form?

Förra veckan var en riktigt usel vecka ur träningssynpunkt. Jag tillbringade tre dagar i Tyskland, och hade t.o.m. packat ner löparskorna, men de kom tyvärr aldrig upp ur väskan. Helgen ägnades åt båtvård och trädgårdsskötsel så även där gick löpningen konstigt nog upp i rök. För att revanschera mig gav jag mig ut i Hovsjö-skogen idag på lunchen, och benen kändes faktiskt riktigt pigga. Härligt att det gick att vila sig i form, åtminstone för en vecka.

Shorts-premiär

I går sken vårsolen riktigt förföriskt, och jag gav mig ut på en liten skogsrunda i Hovsjö under lunchen. Det var varmt nog att springa i shorts, och det är alltid en härlig känsla när man kan slänga undan överdragskläderna.

Mager löpvecka

Förra veckan blev ganska mager i löphänseende. Jag kom endast ut på en kort runda i vårsolen under söndag förmiddag. Resten av veckan spolierades av resande, och en rinnande näsa. Vi får hoppas på bättre tag denna vecka. Nu är jag i alla fall fit for fight igen.

Min favoritdistans

Om man skall ha ett bra mål att träna inför, så är halvmaraton den perfekta distansen. Det är tillräckligt långt för att vara lite utmanande, men inte så långt att man behöver lägga om hela sin livsföring för att klara av det. Jag har sprungit 15 halvmaror hittills. Det har blivit 12 Göteborgsvarv, två lopp i USA och ett St Erikslopp, som numera har döpts om till Stockholm Halvmarathon. Bästa tiden är 1:34, från mitt första Göteborgsvarv 1984, och en gång har jag tagit mer än två timmar på mig, och sedan en mängd tider däremellan. Göteborgsvarvet är den absoluta favoriten, men loppet, som nu lär vara världens största motionslopp, är fulltecknat sedan länge. Därför har jag istället anmält mig till Stockholm Halvmarathon som i år går av stapeln i centrala Stockholm den 11 september. Det är med andra ord ett utmärkt träningsmål för resten av våren och sommaren.

Flitig löpning i helgen

Jag har faktiskt lyckats klämma in två löppass under helgen. I lördags sprang jag ett kuperat terrängspår runt Ösbyträsk i Gustavsberg på ca. 4,5 km. Det var ganska blött och lerigt, så tempot blev därefter, men jag hade inga problem att få upp pulsen ändå. Lördagen avslutades sedan med fest på tennisklubben och ett rejält svettigt pass på dansgolvet. Det innebar också att bilen blev stående utanför tennishallen. Därför inleddes söndagen med ett löppass till Gustavsbergs tennisklubb. Det var 6 tröga kilometer på hård asfalt, men bilen kom hem i alla fall.

Hovsjörunda

Det blev löpning utomhus på lunchen idag, i strålande vårsol. Tyvärr var tempot av snigelkaraktär, och det fanns fortfarande en och annan snöhög att hoppa över, men härligt att komma ut ändå.

Penicillin

Efter de härliga löpturerna i Skåne under påskhelgen, så blev tyvärr förra veckans träning spolierad av en jobbig halsfluss. Nu är jag mitt i en penicillin-kur och känner mig mycket piggare, så jag hoppas att det blir löpning i morgon igen. Idag blev det bara en rask kvällspromenad ner till havet, där isen nu äntligen har fått ge sig även på Grisslinge-fjärden.

Tredje gången gillt....

Det blev totalt tre rundor i kronoskogen i Åhus under påskhelgen, med ett ganska gott tempo också. Det är en runda som är bra för självförtroendet. Mjuka stigar, inspirerande omgivning och i princip inga backar gör att man känner sig stark och snabb, och det är ju aldrig fel. Bilden ovan illustrerar upploppet utefter stranden.

Vårkänslor!

Idag blev det ytterligare ett varv på favoritrundan i Åhus i strålande vårsol. Bra tempo och pigga ben. Life is good!

Favoritrundan i Åhus

Nu har jag fått förmånen att springa min absoluta favoritrunda igen. Större delen av skärtorsdagen tillbringades i bil, för att transportera familjen till påskfirande i Skåne. Sent på eftermiddagen kom vi fram till sommarstugan i Åhus. Efter urpackning av bilen drog jag på mig träningskläderna och gav mig av.

Rundan börjar där Kronoskogen i Äspet möter havet. Man springer först i gles tallskog på mjuka barr-beströdda stigar. Efter en stund byts barren mot löv då man kommer in i en äkta skånsk bokskog. Så småningom når man Åhus Hamn vid Helge å:s mynning. Man passerar seglarsällskapet och vänder tillbaka utmed havet. Först springer man i kanten på fågelskyddsområdet, sedan en kort asfaltssträcka innan man kan sträcka ut i en härlig slutspurt på sandstranden. Det är en helt ljuvlig löprunda på knappa fyra kilometer. Naturupplevelse, motion och njutning i ett.

Traditionen bjuder att denna löprunda avslutas med ett dopp i Hanöbukten. Visserligen var det bara den 1 april igår, och isen släppte strandkanten för knappa två veckor sedan, men traditioner är till för att hållas. Det var bara att kasta sig i böljan, och sedan blixtsnabbt upp igen. Doppet var dock fullt tillräckligt för att orsaka momentan krympning av genitalierna och en viss hyperventilation. Men det är alltid skönt efteråt.....

På med pannlampan!

Igår gav jag mig ut på en liten runda kl. 22. Mörkt, kallt och fortfarande en del snövallar att pulsa igenom, men med pannlampa, reflexväst och bra kläder så funkade det bra. Det gäller att få igång kroppen igen.

Från is till duggregn

I veckan har det i alla fall blivit två löppass. Jag körde löpband på lunchen i början av veckan, och idag körde jag ett förmiddagspass runt villaområdet. Nu har isen bytts mot ett lätt duggregn, och det känns helt OK att springa. Jag körde ett lugnt tempo i ca. 30 minuter. Detta kan sedan också omvandlas till 4500 steg i den pågående stegtävlingen.

Stegräkning

Nu har vi dragit igång en ganska rolig stegtävling på jobbet. Alla har fått en stegräknare att bära i bältet, och sedan är det avrapportering varje dag via webb-siten www.tappa.se. Där publiceras sedan avslöjande siffror över vem som har promenerat mest och minst. Om man ägnar sig åt annan motion än just promenader så går det också att konvertera dessa aktiviteter till steg, i en finurlig tabell. Allt detta gör ju att tävlingsinstinkten verkligen vaknar till liv. Många steg skall det bli.....

Äntligen vårtecken!

Imorse vaknade jag med lite skön träningsvärk i låren efter gårdagens löprunda i Barcelona. Härligt! Dessutom är det nu äntligen vår i luften även på hemmaplan, och den värsta isbarken har försvunnit från vägarna i vårt bostadsområde. Med andra ord dags att snöra på sig skorna igen.

Jag tog rundan ner mot hamnen, och väl där pausade jag lite i solen. Det var ljuvligt att blicka ut över sundet, där isen nu så sakta börjar ge vika, och känna solvärmen i ansiktet. På vägen tillbaka låg dock snön fortfarande tjock i backen upp mot Klippstigen, så där fick man promenera försiktigt en liten sträcka, innan det blev barmark igen.

Tempot var lugnt idag, men det känns så skönt att komma igång med löpningen utomhus igen. Det är ett säkert vårtecken, och man mår så gott av att både få frisk luft och få röra på sig.

Utomhuspremiär i Barcelona

Nu har jag inte skrivit här på över en månad, och det beror tyvärr på att det inte funnits några löppass att skriva om. Jobb, sportlov och det efterhängsna vinterväglaget har kommit emellan. Jag fick bege mig ner till sydligare breddgrader, närmare bestämt Barcelona, för att kunna begå utomhuspremiär. Hotellet låg nere vid den berömda stranden Barceloneta, så det var ganska givet att det fick bli ett morgonpass utefter strandpromenaden, och sedan ett snabbt dopp i Medelhavet. Det var bara jag och en stor golden retriever som ens vågade närma oss vattnet, men det var faktiskt riktigt uppfriskande efter löpningen. Efter denna härliga start på utomhussäsongen gäller det verkligen att komma igång ordentligt igen efter den ovanligt långa vinterdvalan.

Äntligen ett lunchpass

Nu har jag inte fått in ett löppass på nästan två veckor. Riktigt illa, men så här års förlitar jag mig på löpbandet inomhus, och jag har inte lyckats smita ifrån på lunchen på länge. Som tur är har jag kört lite tennis och styrketräning under den här perioden, så helt under isen är jag ändå inte.

Idag blev det i alla fall äntligen ett lunchpass. Jag körde löpband 3 km med lätt stegrande tempo, som en mjukstart efter det ofrivilliga uppehållet. Det räckte för att få svetten att flöda, så nu är man igång igen. Nu är det dags för kvällens armhävningar.....

Förkylning igen

En rinnande näsa och bistra temperaturer utomhus har fått mig att avstå konditionsträning under helgen. Jag försöker dock hålla fast vid träningsprogrammet Hundred Pushups, som jag tycker är riktigt bra. Nu har jag dessutom laddat ner Twohundred Situps, för att kroppen skall bli perfekt skulpterad inför strandsäsongen. Tror ni att jag lyckas?

Veckans rivstart

Jag har faktiskt rivstartat veckan med två lunchpass. Igår blev det fyra km på löpbandet, och idag körde jag motionscykel och lite styrketräning. Fortsätter jag så här finns det kanske lite hopp inför Beach 2010....

Utförsåkningspremiär

Det blir inte mycket vanlig löpning utomhus dessa dagar, då snön ligger djup och det är isigt på alla vägar och trottoarer. Då får man hitta på andra saker för att hålla benen i trim. Idag var det utförsåkningspremiär i Hammarbybacken. Det är korta nerfarter, men ändå hyfsad fallhöjd och ett bra sätt att testa utrustningen. Jag hade ju också nya pjäxor att köra in.

På kvällen blev det dessutom en timme tennis och ett pass med armhävningar, så jag fick massor av motion idag, utan att ta ett enda löpsteg.

Längdskidor utan valla

Sent i eftermiddags när det började skymma, kom jag ut på ett pass i längdspåret runt golfbanan. Det var lite bakhalt, trots att både före och spår var bra. Det kan ju bero på att jag inte vallat skidorna ordentligt sedan Öppet Spår år 2000. Det finns fortfarande klister-rester kvar från vallaboden i Eldris. Det kanske är dags att göra rent skidorna och sätta på nytt fäste. Den nya vallatejpen verkar vara en produkt som passar mig.

Efter skidturen blev det en kall öl i bastun. Ljuvligt! Sedan var det bara att ställa sig vid spisen och laga middag, samt korka upp vinet, men det får ni läsa om på Puttes Vinspalt.

Veckans träning

Nu har jag inte skrivit på ett tag, men det har faktiskt blivit ett och annat träningspass ändå. Förra helgen kom jag ut en runda på längdskidorna igen, och jag har även fått in två lunchpass på löpbandet under veckan. Dessutom går jag numera runt med konstant träningsvärk i överkroppen. Jag laddade nämligen ner ett roligt träningsprogram till Iphone som heter 100 Pushups. Det är ett individuellt anpassat program som på sex veckor skall få alla att klara 100 armhävningar på raken, även dem med bröst och bring som en cornflakes-flinga. Det är riktigt motiverande. Man skall göra fem set med armhävningar i varje pass, och programmet räknar ned vilan mellan varje set. Tre pass har jag kört hittills, och det känns bra.

Lättare löpsteg!

Idag sprang jag fyra kilometer på löpbandet under lunchen, och det var första gången på länge som löpsteget kändes lite lättare. Flåset kanske äntligen är på väg åt rätt håll. Det blir ju så oändligt mycket trevligare att springa om man bara känner sig lite vältränad.

Mera längdskidor

Det blev minsann en tur i spåret idag också. Inget solsken, men i gengäld hade temperaturen klättrat upp till ca. -5 grader, som kändes riktigt behagligt. Glidet var bättre också, så jag tog mig runt hela golfbanan. Fina spår och härlig motion. Det här är minst lika bra som att springa, eller hur!

Längdskidpremiär

Snön har ju legat djup ganska länge nu på golfbanan utanför köksfönstret, men kylan har avskräckt mig från att gräva fram längdskidorna. Idag var det dock äntligen dags, trots -11 grader. När man kommer igång i spåret så märks faktiskt inte kylan så mycket. Jag hasade mig bort till klubbhuset, och fick där en vidunderlig utsikt över den isbelagda Grisslingefjärden, med gnistrande snö i solskenet. Jag kunde inte låta bli att bege mig ut en liten tur på isen, som ligger betryggande tjock. Sedan fortsatte rundan kring golfbanan i ca. 30 minuter. Härlig motion och ett bra alternativ till löpningen nu när vi har ordentligt vinterföre.

Motionscykel på lunchen

Igår avslutades arbetsvecka med ett lugnt träningspass på lunchen. Visserligen ingen löpning, men jag körde armhävningar, situps och sedan 20 minuter på motionscykeln. Ganska behagligt, men ändå svettigt. Intensiteten går dock inte upp mot ett riktigt löppass.

Inga nyårslöften!

Jag är inte mycket för nyårslöften. Det enda jag har lyckats hålla är: Att dricka mer champagne, men det hör väl knappast till en löparblogg. Det är kanske bristen på nyårslöften som gör att en hel vecka av det nya året har hunnit gå innan jag kan logga de första kilometrarna. Det blev 4 km på löpbandet över lunchen. Fortsatt trögt, men jag hade nog lite nytta av att jag var lite flitig under mellandagarna. Dessutom har man ju fått en del motion med skyffel i snösvängen denna vargavinter.