Åtta kilometer!

Idag blev det en 8 kilometersrunda, vilket är den längsta sträckan jag sprungit på länge. En tredjedel ungefär var terränglöpning i skogen, resten asfalt. Efteråt blev det ett helt ljuvligt dopp i Grisslingefjärden. Badtemperaturen är riktigt behaglig nu.

Åter på hemmaplan

Nu är jag åter i Sverige efter en härlig USA-semester. Jag lyckades faktiskt logga inte mindre än 21 löppass under den månad som vi var borta. Det är jag riktigt stolt över. Nu känns det äntligen som om löpningen börjar bli del av rutinen och vardagen igen. För att inte tappa detta så har jag kört lunchpass i skogen bakom kontoret under mina första två arbetsdagar. Nu skall jag fortsätta att vara flitig.

Löpning längs Chattahoochee River

I morse blev det en härlig terrängrunda på ca. 7 kilometer utefter Chattahoochee River. Man springer mestadels under skuggande träd, och det kalla flodvattnet kyler också ner luften något. I gengäld har man några riktigt saftiga backar att tampas med. Mitt tempo var rejält långsamt, men jag kände mig ganska bra hela vägen. Orken i benen tröt kanske lite mot slutet, med stela vader, men lungorna hängde med fint. Den här turen utefter floden är en av mina absoluta favoriter, och man stöter alltid på intressant fauna. Idag kom jag bara några meter ifrån en vitsvanshjort och höll på att trampa på en sköldpadda. Tidigare möten har även inkluderat orm, men det slapp jag lyckligtvis idag.

Hett och fuktigt i Atlanta

Nu har vi förflyttat oss norrut från Pensacola till Atlanta, men här är minst lika varmt och fuktigt. Jag har hunnit med två löprundor, en på eftermiddagen i villaområdet, som var nästan outhärdligt varm, och en förmiddagsrunda i en park, som möjligtvis var något drägligare. Det går dock trögt att springa i värmen, och man tappar fullständigt gasen efter några kilometer. Jag kämpar dock på, och snittar nu fem löppass i veckan. Förhoppningsvis får jag lite utdelning av detta när jag är tillbaka i svalare Sverige.

Att springa i värme

Idag blev det en morgonrunda i Pensacolas villakvarter, men jag kom inte iväg förran kl. 9:30. Då står solen redan ganska högt, och temperaturen närmar sig 30 grader. Det är ganska speciellt att springa i sådan värme. Det känns riktigt bra i början, för musklerna är varma direkt. Efter några kilometer när svettningen har kommit igång ordentligt börjar det dock gå trögare. Vätskebristen kommer fort, och det är svårt att springa längre än 30 minuter utan att ha med sig dryck på rundan. Jag längtar nästan efter en sval kvällstur hemma i Sverige nu.

Barfotalöpning på stranden

Snacka om kontraster. Igår löpning i hällregn, idag barfotalöpning i strandbrynet på Pensacola Beach, i stekande sol. Sanden suger verkligen musten ur vaderna, så det blev ingen lång sträcka, men riktigt härligt. Sedan var det bara att kasta sig i Mexikanska Golfen med 25-gradigt vatten. Sämre kan man ha det!

På banan igen i Florida

Nu har jag inte skrivit här sedan januari, och jag skäms lite. Det har dock löpts några kilometer sedan dess. Jag kom igång hyfsat sent i våras, och har sedan lyckats hålla igång in i sommarmånaderna.

Just nu är det semester i Florida, närmare bestämt Pensacola. Jag köpte nya Nike Pegasus här, och upptäckte samtidigt Nike +. Detta har faktiskt givit mig en liten extra motivationsskjuts. De senaste veckorna har jag snittat fem löppass per vecka, även om sträckorna är ganska korta. Det är helt enkelt för varmt och fuktigt här för riktiga långpass. I förmiddags blev det drygt 6 kilometer i hällregn. Det var lite trögt mot slutet med genomsura och tunga skor, men annars kändes det bra.