Löpning längs Barcaloneta

I veckan har jag varit på konferens i Barcelona, och då blir det mycket stillasittande och en del extra mat och dryck. Inte så bra för matchvikten med andra ord. Löparskorna var dock med, och jag hann faktiskt med tre morgonrundor längs med Barceloneta, Barcelonas långa strandpromenad. Man var aldrig ensam, utan strömmen av löpare i bägge riktningarna var strid. Efter avslutade pass blev det dopp i Medelhavet. Det var faktiskt inte särskilt kallt, kanske 17 grader. Det är precis lagom uppfriskande efter en svettig löprunda.

Minskad intensitet

Nu när höstmörkret sänker sig så minskar tyvärr också intensiteten i löpträningen. I snitt har det bara blivit ett pass i veckan den senaste tiden, och det är på tok för dåligt. Idag lyckades jag dock logga knappt 6 km, men träningsvärken slog till direkt. Nu vill det till att öka frekvensen påt passen igen.

Perfekt löpväder

En höstdag som denna måste vara det perfekta löpvädret. Soligt, en till synes oändlig klarblå himmel, och lite lagom kyla i luften. Dessutom vackra höstfärger i träden. Jag njöt verkligen av mina 6,5 km i förmiddags. Flåset var också helt OK. Nu gäller det att fortsätta att ligga i, även när det blir lite mörkare och kallare.

Morgonrunda i Wien

Det är lätt att packa ner löparskorna när man är ute och reser, och det är kul att upptäcka nya rundor. I veckan var jag på konferens i Wien, och det blev faktiskt en morgonrunda. Hotellet låg inne i stan, och det blev först löpning på smala trottoarer, men sedan hittade jag ingången till slottsparken Belvedere, och fick istället springa på grusgångar mellan perfekt klippta häckar. En perfekt början på dagen faktiskt.

Stockholm halvmaraton en gång till

Jag lyckades ta mig runt Stockholm halvmaraton i år igen. Det gick inte fort, 2:13:20, men jag tog mig i mål utan kramp eller några andra men. Det var bra löparväder och god stämning. Dessutom är det ett väldigt välorganiserad tävling. Det får nog bli en tradition, så att jag har något lämpligt att träna för. Målet att komma under två timmar igen har jag inte givit upp, men det kräver nog lite viktminskning först.

Flitig löparvecka

Den här veckan har jag faktiskt varit ganska flitig i löparspåret. Det blev fyra pass, varav ett var ett motionslopp på jobbet, på 9,6 km. Det kändes faktiskt riktigt bra. Jag tycker fortfarande att mitt tempo är lite för långsamt, men jag mår bra när jag springer, och kan mala på ganska länge. Dessutom börjar jag längta till löppassen. Det är det bästa av allt. När man kommit till det stadiet blir det ju ett självspelande piano. Nu är det bara en knapp vecka kvar till Stockholm Halvmaraton.......

Formen konserverad

Nu har jag inte sprungit på ca. 10 dagar. Visserligen har jag hunnit med en ganska konditionskrävande fjällvandring under förra helgen, men jag var ändå orolig att formen försvunnit. När jag idag snörde på mig löparskorna igen och sprang drygt 5 km, så gick det i 5:30-tempo. Detta är bra med mina nuvarande referensramar, så formen verkar vara hyfsat konserverad trots allt. Nu gäller det att komma igång med bra frekvens igen.

Milen!

Sedan hemkomsten från USA-semestern så har jag fortsatt vara ganska flitig i löparspåret, med 4-5 rundor per vecka. Det flesta ligger runt 5 km, men igår var jag duktig och tog mig runt en hel mil. Det tog visserligen över en timme, men jag kan skylla på ganska kuperad terräng ute i skogen. Det gick trögt i början, men mot slutet kändes det faktiskt som om jag började komma in i den åtråvärda andra andningen, och det var bara att mala på. Om en månad är det dags för halvmaraton igen, och då behövs verkligen malandet.

Kvällrunda med dopp

Idag blev det en ganska kort men snabb kvällsrunda i villaområdet. Den avslutades dock vid badsjön, och det blev ett helt ljuvligt kvällsdopp med lite bröstsimsträning också. Inte så dumt en vanlig måndagkväll.

Åtta kilometer!

Idag blev det en 8 kilometersrunda, vilket är den längsta sträckan jag sprungit på länge. En tredjedel ungefär var terränglöpning i skogen, resten asfalt. Efteråt blev det ett helt ljuvligt dopp i Grisslingefjärden. Badtemperaturen är riktigt behaglig nu.

Åter på hemmaplan

Nu är jag åter i Sverige efter en härlig USA-semester. Jag lyckades faktiskt logga inte mindre än 21 löppass under den månad som vi var borta. Det är jag riktigt stolt över. Nu känns det äntligen som om löpningen börjar bli del av rutinen och vardagen igen. För att inte tappa detta så har jag kört lunchpass i skogen bakom kontoret under mina första två arbetsdagar. Nu skall jag fortsätta att vara flitig.

Löpning längs Chattahoochee River

I morse blev det en härlig terrängrunda på ca. 7 kilometer utefter Chattahoochee River. Man springer mestadels under skuggande träd, och det kalla flodvattnet kyler också ner luften något. I gengäld har man några riktigt saftiga backar att tampas med. Mitt tempo var rejält långsamt, men jag kände mig ganska bra hela vägen. Orken i benen tröt kanske lite mot slutet, med stela vader, men lungorna hängde med fint. Den här turen utefter floden är en av mina absoluta favoriter, och man stöter alltid på intressant fauna. Idag kom jag bara några meter ifrån en vitsvanshjort och höll på att trampa på en sköldpadda. Tidigare möten har även inkluderat orm, men det slapp jag lyckligtvis idag.

Hett och fuktigt i Atlanta

Nu har vi förflyttat oss norrut från Pensacola till Atlanta, men här är minst lika varmt och fuktigt. Jag har hunnit med två löprundor, en på eftermiddagen i villaområdet, som var nästan outhärdligt varm, och en förmiddagsrunda i en park, som möjligtvis var något drägligare. Det går dock trögt att springa i värmen, och man tappar fullständigt gasen efter några kilometer. Jag kämpar dock på, och snittar nu fem löppass i veckan. Förhoppningsvis får jag lite utdelning av detta när jag är tillbaka i svalare Sverige.

Att springa i värme

Idag blev det en morgonrunda i Pensacolas villakvarter, men jag kom inte iväg förran kl. 9:30. Då står solen redan ganska högt, och temperaturen närmar sig 30 grader. Det är ganska speciellt att springa i sådan värme. Det känns riktigt bra i början, för musklerna är varma direkt. Efter några kilometer när svettningen har kommit igång ordentligt börjar det dock gå trögare. Vätskebristen kommer fort, och det är svårt att springa längre än 30 minuter utan att ha med sig dryck på rundan. Jag längtar nästan efter en sval kvällstur hemma i Sverige nu.

Barfotalöpning på stranden

Snacka om kontraster. Igår löpning i hällregn, idag barfotalöpning i strandbrynet på Pensacola Beach, i stekande sol. Sanden suger verkligen musten ur vaderna, så det blev ingen lång sträcka, men riktigt härligt. Sedan var det bara att kasta sig i Mexikanska Golfen med 25-gradigt vatten. Sämre kan man ha det!

På banan igen i Florida

Nu har jag inte skrivit här sedan januari, och jag skäms lite. Det har dock löpts några kilometer sedan dess. Jag kom igång hyfsat sent i våras, och har sedan lyckats hålla igång in i sommarmånaderna.

Just nu är det semester i Florida, närmare bestämt Pensacola. Jag köpte nya Nike Pegasus här, och upptäckte samtidigt Nike +. Detta har faktiskt givit mig en liten extra motivationsskjuts. De senaste veckorna har jag snittat fem löppass per vecka, även om sträckorna är ganska korta. Det är helt enkelt för varmt och fuktigt här för riktiga långpass. I förmiddags blev det drygt 6 kilometer i hällregn. Det var lite trögt mot slutet med genomsura och tunga skor, men annars kändes det bra.

Vinterlöpning i halka

Idag var det en strålande vinterdag, med ett par plusgrader och klarblå himmel. Jag beslöt mig för en löprunda i halkan. Det var årets utomhuspremiär, för hittills har det bara blivit löpband i ett kvavt gym. Det var verkligen halt, så jag fick trippa fram med korta steg. Jag kom dock runt 5 km utan intermezzon, men tiden var verkligen inget att skryta med. Nu är dock löparsäsongen igång på riktigt.....

Nystart!

Nu har jag inte skrivit här på länge, men det beror tyvärr på att det har varit dåligt med löpning de senaste två månaderna. Nu är det dags för en nystart. Hittills i år har jag hunnit med tre pass på löpbandet i gymet på kontoret. Svettig och pustande lyckas jag släpa mig fram ca. 3 km under lunchen. Som ni förstår är det en bit kvar till toppformen. Ambitionen är nu att klämma in minst tre timmars träning varje vecka. Hälften blir nog löpning, och så en timme tennis och lite styrketräning tänkte jag mig. Nu kör vi igen!